Så här läser du stämplarna

Tillverkarens registrerade namnstämpel

Namnstämpeln är för ädelmetallarbeten en obligatorisk ansvarsstämpel. Den svenska namnstämpeln består alltid minst av två stora bokstäver placerade efter varandra i en rektangulär figur. I det här fallet står namnstämpeln BUL för formgivaren och silversmeden Liljedahl på Östermalmsgatan i Stockholm. Swedac har ett register över namnstämplar som sträcker sig från 1913 och framåt och omfattar de som är eller har varit aktiva.

Den som vill använda en namnstämpel skall först vara godkänd av och registrerad hos Swedac. Den som stämplar sin namnstämpel på ett ädelmetallarbete ansvarar också för att den angivna finhalten stämmer.

Ortsmärke

Ortsmärket anger tillverkningsorten eller importörens hemvist. I det här fallet representerar stämpeln Stockholm. Ortsmärket är ett frivilligt märke. Märket fastställs av Swedac. Vi har med vänlig tillåtelse från Swedac publicerat förteckningen över ortsmärken. (PDF-fil)

Kontrollstämpel

Kattfoten infördes 1754 som en opartisk kontrollstämpel. Kattfoten kan sägas vara Sveriges äldsta konsumentskydd. Kattfoten har sitt ursprung från lilla riksvapnet Tre Kronor i en trepassformad sköld. I det här fallet säger bokstaven S stämplat i en sexhörning oss att materialet är silver samt att finhalten är garanterad genom stämplingen.

Här följer en liten historik

Kontrollstämpling i Sverige har sina rötter så långt tillbaka som år 1485 vid tiden för Sten Sture Den Äldre.

1489 påbjöds det av Svea Riksråd att ädelmetallföremål skulle förses med mästarstämpel.

Under 1500-talet uppkommer stadsstämplar vid sidan av mästarstämpeln.

1680 införs bokstäverna för statstämplar.

1754 tar staten över kontrollen av finhalten för allt guld, silver och tenn som tillverkades inom riket.

1988 återgick ansvaret för konstrollstämpling till branschen.

S för silver, P för platina
Bokstaven S efter kattfotstämpeln representerar Silver som material.

Bokstaven P innebär att ädelmetallföremålet är kontrollstämplad Platina.

Finhaltstämpel

Finhaltstämpeln anger vilken halt föremålet innehåller. Finhalten anges i tusendelars renhet. I det här fallet motsvarar 925/1000-delars renhet, dvs. 92,5% silver. En halt som i vardagligt tal brukar kallas för Sterlingsilver. I Sverige är halterna 830/1000-delars renhet samt 925/1000-delar. I undantagsfall kan andra halter förekomma, då för importerat silver.

Årsstämpling

Årsstämpeln anger när ett föremål är tillverkat. Årstabellerna och årsstämplingen skiljer precis som många andra stämplar sig från land till land. I det här fallet rör det sig om en svensk stämpel. K10 anger i det här fallet att föremålet är tillverkat 1984. Årtalet för ett föremål får man fram genom att läsa årstabellen.

Importerat silver

I fallet ovan talar flera av stämplarna om för oss att det är ett importerat föremål men då det försätts med kontrollstämpel, att importören garanterar finhalten. Fram till 1 juli 1988, användes den s.k. ovalen. Denna har precis som kattfoten de tre kronorna i stämpeln, men skiljer sig till formen från kattfoten genom sin ovalitet. Denna säger oss att föremålet är importerat till Sverige. Talet 835 anger att finhalten är 835/1000-delars renhet. Månskärvan som visserligen förekom i andra länder säger oss att föremålet kommer från Tyskland. Efter en stunds letande bland tyska stämplar finner vi att föremålet med största sannolikhet är tillverkat hos Otto Wolter verksam mellan 1875-1991 i orten Schwäbisch Gmünd.

Långt ifrån allt importerat silver har fått med den svenska kontrollstämpeln. På stämpeln ovan ges exempel på ryskt silver utan svensk kontrollstämpel.